TYCK SYND OM MIG NU, DET VAR DET SISTA DU SA.

Alltså. Klantig.nu

Och så multiplicerar ni det med typ 1000.
Där har ni mig.
Ramlade ute typ nyss när jag skulle in.
För att komma till våran veranda så måste man;
1. Lyfta upp "grinden" (vilket är enormt jobbigt när man har tjocka kläder och en väska) eller
2. Gå över grinden.

Jag valde alternativ nummer två.
Jag kan informera er som inte vet att jag har inte så långa ben så när jag ska gå över stängslet så måste jag ta ett litet skutt över. Och innan ikväll så har det gått bra.
Nu snubblade jag tack vare min väska, ramlade och slog i knäet.
DET GJORDE ONT.
Ida stod och skrattade åt mig, som hon alltid gör....

Nu har hon farit hem (hon for typ just efter.) och mitt knä har svullat.
Ska kyla och hoppas att det lägger sig tills imorn för jag vill inte halta eller alternativt behöva kryckor för att jag inte kan stödja på benet, det eftersom hela benet värker av detta lilla fall.

Bajs. Ska tröst med att lyssna på Melissa Horn.

Varsågod, nu har ni någonting att skratta åt.
- Min klantighet.

YOU

Oh you, you know how to hold me. When I'm weak, I need you to hold me.
Trough the days and the nights.

And though I know what is coming.
I feel safe and strong with a feeling that I've got you, in my heart and in my mind. In my heart, in my mind.

It so nice but when you think about it. Oh how do we survive?


ARG BITTERFITTA

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH
sdjghajkfhsdfladkgfa

Jag.
Hittar.
Inte.
Mina.
Gamla.
Skolkataloger..............................

Frustrationen är enorm.



:@

Att lära sig ta hand om sig själv är en del i processen att älska dig.

Måste bara få berömma mig själv för att jag har varit så duktig och hurtig idag.
Och det gör jag genom att lista upp här var jag har gjort så att ni också kan mega-imponeras av vad jag har åstadkommit.
*Vaknat och fixat mig någorlunda för att sen gå till wasslövs och bli fotad inför lucia.
*Promenerat lite extra.
*Bakat en falsk chokladtosca till klassfikat som är på lördag (imorgon blir det att baka nougatkakan).
*Passat två busiga vovvar helt själv en ganska stor del av dagen.
*Hunnit med musikalmötet i Neistenkangas också (Vilken bedrift!).
*Städat mitt rum och fixat en tillfällig hylla som jag ha bäcker m.m på.

*Fixat med tvätten.

Nu undrar jag bara om jag ska plugga, se på CSI eller kolla på en film?
Fan, detta var svårt att välja mellan.


Det gula huset på gatan inne i den lilla byn.

Idag är det ett år sen vi flyttade in i huset.
På ett år har tiden gått sjukt snabbt, men ändå långsamt.

När jag tänker tillbaka så känns det inte som 365 dagar, 1 år.
Utan mer som 5 år. Allt som jag hunnit göra i den lilla byn under de året som vi bott här på riktigt.
Fika med klassen, marknaden, sleep-overs, bastu.

Jag kommer ihåg vad jag tänkte när vi var och kollade på huset.
Det var inte min stil. Det var för litet för att vara ett hus jag skulle kunna bo i.
Men nu vet jag att allt ryms.
När jag tänker på vårat hus är den första tanken som kommer upp; värme.
Allt är så mysigt och varmt tycker jag.

Många skratt har skrattats här.
Och många fler kommer det att bli.


RSS 2.0