Just nu känns det verkligen som att jag är stressad över ingenting. Det finns för mycket tankar i mitt huvud. För många saker jag vill hinna göra. 24 timmar räcker liksom inte till.
Jag vill komma i form, hinna göra klart alla skolarbeten, hjälpa andra, leva livet, jobba och bara ta det lugnt. Men tiden räcker inte till och det gör att jag blir stressad.

Ibland känns det som att folk ser ner på mig. Jag duger inte för dom. Det är som att dom antar att jag är som alla andra.
Att jag är en sån där som går runt och snackar skit om allt och alla. Att jag är lösaktigt. Att jag inte är tillräckligt smart.
Det gör mig ledsen och arg. Och jag vill bevisa att det är dom som har fel. Men hur visar man det för någon som inte vill se? Eller hur berättar man det för någon som inte vill lyssna?

Jag vet inte hur jag ska få tid till att göra allting som jag vill hinna med. Och det känns jobbigt.

Jag vet inte vad som är fel på mig just nu. Jag borde vara glad. Jag borde vara lycklig.
Jag antar att det är höstmörkret som tynger och gör mig mer fundersam över livets alla små frågor.

Tror att jag lämnar det såhär..